Öltyper

Det finns många olika sorters öl varav dom vanligaste öltyperna följer här.

Pilsner(Lageröl)

Världens första pilsner tillverkades i den Tjeckiska staden Plzen vid mitten på 1800 talet, och är en av dom mest spridda öltyperna i världen.       Nästan alla ljusa västerländska öl härstammar från pilsnern, och brukar kallas för lageröl - precis som vårt svenska ljusa lageröl.

/dscn0544.jpg

Den tjeckiska pilsnern är ljust guldgul och har en balanserad maltig karaktär, med en blommig humledoft, tydlig beska och torr eftersmak. Tyskarnas variant är något friskare och mer lättdrucket. Vårt svenska lageröl kännetecknas av normal beska och låg sötma. Alkoholhalten är vanligtvis mellan 4 och 4.5 procent.

Ale

Ursprungligen är ale ett engelskt överjäst öl som kan tillverkas på många olika sätt, i olika varianter med skiftande smak, färg och styrka. Det finns med andra ord massor av sorter som irish ale, bitter ale, brown ale, mild ale, cream ale, old ale, pale ale med flera. Vi väljer att nämna lite kort om några av de vanligaste

/kilkenny_draught14124979161231.jpg 

Bitter ale är Englands nationaldryck efter teet, med en välhumlad något syrlig smak. Har en kopparaktig färg, samt en låg kolsyrehalt och en alkoholhalt runt 4 procent.

Pale ale används ibland som en beteckning för bitter ale tappad på flaska, framförallt tidigare. Idag finns såväl bitter ale som pale ale på fat, flaska och burk. Pale ale har vanligtvis något högre alkoholhalt.

Brown ale har som namnet antyder i södra England en mörkbrun färg och är söt till smaken, samt ofta en ganska låg alkoholhalt - mellan 3 och 3.5 volymprocent. I norra England är den istället lite torrare och mer rödaktig i färgen, samt då alkoholstarkare - mellan 4.5 och 5 volymprocent.

Mild ale är mildare i smaken än bitter ale, vilket gett dess namn - och kan lite enkelt jämföras med vår svenska svagdricka. Har vanligtvis en ganska söt smak, och en brunaktig färg.

Stout

Stouten är ett mycket mörkt, nästan svart, fylligt och kraftigt beskt öl med väldigt låg sötma - som av många direkt associeras till Guinness ifrån Irland. Maltet till en stout är kraftigt rostat, vilket ger just dess mörka färg och alkoholhalten varierar ifrån 4 till 10 procent.

/guinness.jpg

Stouten var tidigare en kraftigare variant av portern, men har idag ärats som en egen typ. Gränsen emellan de två typerna är dock fortfarande något suddig.

Porter

Portern kan med andra ord klassas som stoutens lillebror, och är också det ett mörkt och fylligt öl, dock med en viss sötma. Portern har sitt ursprung i London, som en svart ale som skapades i och med att vissa pubar blandade billigare ölsorter med riktigt moget och fylligt öl. Inte sällan kan man i en porter ana en viss nyans av choklad och kaffe som träder fram i humlebeskan.

Veteöl

Veteöl, weissbier, är en väldigt speciell typ av öl, rent smakmässigt, då den kan ta tid att ta till sig. Främst förekommer veteöl i Tyskland och Belgien, endast ett fåtal sorter har letat sig in i Systembolagets ordinarie sortiment. Veteöl finns i två former, med jästfällning kvar, mit hefe, och filtrerad, kristall. Som namnet antyder används mältat vete i maltet, det finns även rågöl, roggenbier

/erdinger1.jpg

Bayerskt

Bayerskt öl är också känt som Müncheneröl, då det ursprungligen kommer ifrån området kring den tyska staden München. Bayerskt öl är ett mörkt öl med bärnstensliknande färg. Det finns två varianter i Münchenområdet; mörk (dunkel), och ljus (helles). Alkoholstyrkan brukar ligga på drygt 5 procent.

IPA

IPA, india pale ale, är ett överjäst öl framställt med extra mycket humle och malt. Humlen ger ölet tydlig beska och arom, malten ger fyllighet och högre alkoholhalt (från 5% och uppåt). Modern IPA i amerikansk stil har en stor, blommig humlekaraktär med inslag som grapefrukt, aprikos och tallbarr. Det traditionella engelska IPA-öen jordig, kryddig karaktär på humlen och en mer rostad maltsmak.

/dsc_6887.jpg

En myt är att IPA:n kom till i slutet av 1700-talet för att klara resan till de Engelska kolonierna i Indien. Det är inte riktigt sant, utan ölet fanns tidigare under namnet october beer. För englandsmarknaden lagrades ölet alltid ett par år, men när det skickades till Indien gjorde man det färskt och lagringen skedde under båtresan dit. Efter hand kom ölet att kallas india pale ale och det utvecklades vidare bland bryggerierna i staden Burton. Vattnet där var extra hårt, vilket gjorde beskan tydligare, men även att färgen blev ljusare och klarare än i andra öl på den tiden.

Lambic

Lambic är ett spontanjäst öl ifrån Belgien, vilket innebär att man inte tillsätter jäst utan låter naturligt innehållande jästämnen och bakterier verka - vilket tar ganska betydligt längre tid. Därefter kan lagring ske i upp till fyra år, ibland länge - det finns dock sorter som inte lagras. Smakmässigt är en lambic nästan som ett ungt vin, med en mycket syrlig, torr och lite fruktig smak. Färgen är gyllenbrun med så gott som inget, eller väldigt lite, skum.

Saison

Saison är ursprungligen ett belgiskt bondgårdsöl

Saison har sitt ursprung från vallonska landsbygden på gränsen mot Frankrike. Saison är franska och betyder säsong och redan på 1600-talet bryggdes ett öl under vinter och vår som påminner om vår moderna tids saison.

Ölet var tänkt att den skulle hålla över sommaren och fungera som en uppfräschande dryck för de säsongsarbetare (les saisonniers) som var ute på fälten och jobbade med skörden. En saison kunde mycket väl innehålla andra grödor än spannmål och kryddas med det man hade till hands. En viss syrlighet från mjölksyrebakterier samt även en stallig ton från vildjäststammar, exempelvis brettanomyces, var nog också vanligt förekommande.

/saison-beer.png

I dag är en klassisk saison kanske den ale som skiljer sig mest från övrig belgisk ale. Färgen är ofta ljus men kan dra mot mörkare brun. Det som dock sätter sin största prägel på ölet, och som särskiljer det mest mot övrig belgisk ale, är den aromatiska jästen och jäsningstemperaturen, som kan ligga uppemot 35 grader. Den saisonjäst man använder producerar kryddiga, peppriga aromer och till skillnad från annan belgisk ale ligger fruktigheten mer åt det citrusaktiga, torra hållet än söt och mogen frukt.

Saison har fått en renässans främst bland mikrobryggarna och precis som den historiska variationen ser experimentlustan inga gränser – mikrobryggare laborerar med kryddor, frukt och bär och olika jäststammar.

 

Specialöl

Det finns dessutom ett stort antal olika sorters specialöl som produceras i betydligt mindre kvantiteter, eller endast i speciella regioner. Ett typiskt exempel är vår svenska julöl, som är ett mörkt öl med en söt och rostad smak.

Rauchbier, eller rökt öl rakt översatt, brygges på rökt malt - som torkas över öppen eld.

Det finns också ett antal frukt- och bäröl, idag populärt kallat för mixed malt, med smaker som svart vinbär, cassis, körsbär, kriek, med flera. Gemensamt för dessa är att de oftast i grunden är lambic, där man låtit bären jäsa tillsammans med ölet i träfat - men i vissa fall används också smakessenser.

 /dsc_0608-600x400-1500.jpg

Trappiste är ett registrerat varumärke för ett alkoholstarkt öl som bryggs i sex speciella bryggerikloster, fem i Belgien och ett i Holland. Trappiste har en hög alkoholstyrka, mellan 7.5 och 10 volymprocent.